Syftet med uppsatsen har varit att undersöka heterosexuella män som utsätts för våld i nära relationer. För att besvara vårt syfte samt frågeställningar har vi genomfört semistrukturerade intervjuer med anställda inom polisen och kompletterat det med vad tidigare internationell forskning säger om problematiken. De teoretiska utgångspunkterna har varit genusteorier om maskulinitet och manlighet samt teorier om Ideala offer. De centrala fynden som gjorts är att våld mot män i nära relationer är relativt ovanligt men förekommande och inte lätt att definiera. Slutsatser som vi har dragit är att problematiken präglas av samhällets normer om vad som anses vara ?traditionellt?, detta styr uppfattningen om vem som ska vara och inte vara offer.

I skuggan av ett brottsoffer ? en kvantitativ studie om mediebevakningen av de personer Peter Mangs stod åtalad för brott mot i Malmö tingsrätt undersöker hur serieskytten Peter Mangs påstådda offer porträtterats i medierna. Uppsatsen undersöker om och hur samhällets bild av brottsoffer påverkar mediernas rapportering om dem.Uppsatsen utgår från den norske kriminologen Nils Christies teori om ideala brottsoffer, som ställer upp en tes för vilken typ av personer som lättast får fullständig och legitim status som offer, samt annan forskning om hur brottsoffer framställs i medierna. Detta för att undersöka vem som anses vara en offer- eller straffvärdig person i samhällets och mediernas ögon. Utifrån Christies teori och övrig forskning undersöks artiklar i Sveriges fem största dagstidningar, samt två andra dagstidningar, som behandlar de personer Mangs stod åtalad för brott mot, från den 6 november 2010, det datum då Mangs greps, fram till den 23 november 2012, då livstidsdomen mot honom slogs fast av Malmö tingsrätt.

Syftet med den här uppsatsen är att med utgångspunkt i den systemisk-funktionella grammatiken (SFG) undersöka hur bilden av den ideala arbetssökande informatören/kommunikatören ser ut genom att analysera hur denne konstrueras i sex platsannonser hämtade från den ideella, offentliga och privata sektorn. Platsannonsernas innehåll och de kvalifikationer som efterfrågas samt hur modalitet bidrar till att realisera absoluta krav respektive önskemål analyseras. Teoretiskt bygger undersökningen på tanken att sociala identiteter konstrueras i texter. Begreppet den ideala sökande signalerar att det inte enbart är en läsarroll som konstrueras utan en bild som den potentiella sökande bör eftersträva. Undersökningen visar att den ideala sökande informatören/kommunikatören hösten 2013 är en välutbildad, yrkeserfaren generalist samt en driven, självgående, prestigelös person som kan samarbeta och ta egna initiativ.

Syftet med denna rapport är att belysa och förstå varför det läggs så stor vikt vid brottsoffret under polisutredningen vid våldtäktsmål, samt att ta reda på om det skulle vara möjligt att flytta fokus från brottsoffret. I teorikapitlet har vi förklarat lagrummet kring brottet våldtäkt, skillnaderna mellan olika typer av våldtäkter samt presenterat teorier kring brottsoffer. Vi har intervjuat åklagare, målsägandebiträden, försvarare samt polisutredare. Det resultat vi kommit fram till är att de som blivit offer för en överfallsvåldtäkt där offer och gärningsman är totalt obekanta för varandra inte ifrågasätts under förundersökningen eller under rättegången på samma sätt som de som utsatts för en våldtäkt där offer och gärningsman är bekanta med varandra eller rent av har en relation till varandra. Det fokus som läggs på brottsoffret är nödvändigt och verkar inte vara önskvärt att ändra på i dagsläget, eftersom det är viktigt att alla omständigheter kring brottet utreds för att rättegången ska vara så objektiv som möjligt.

Den här uppsatsen undersöker hur svenska mans-och kvinnojourer konstruerar genus i relation till offer-och förövarroller när det kommer tillvåldi nära relationer. Detta har gjorts med en kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys avderas respektive hemsidor.Materialet har bestått av åtta kvinnojourer och åtta mansjourers hemsidor, och anledningen till att det är åtta av varje är attdet inte finns fler mansjourer att utföra en analys på.Tvåfrågeställningar har legat till grund för uppsatsen: (1) Talas det huvudsakligen om kvinnan som utsatt och mannen som förövare på de svenska kvinno-och mansjourernas hemsidor? I så fall hur? (2) Råder det någon skillnad mellan hur kvinno-och mansjourerna konstruerar kvinnor och män som offer och förövare? I så fall på vilket sätt? Uppsatsen utgår vidare från debatten om asymmetri och symmetri, samt socialkonstruktivism, genus och det ideala offret. Resultatet pekar på att kvinno-och mansjourernaförhåller sig till enasymmetrisk linje, det vill säga mannen som den huvudsakliga våldsutövaren och kvinnan som det huvudsakliga offret. Kvinnojourerna vänder sig till kvinnor som fallit offer för det manliga våldet, och de framställer män och kvinnor som motsatser ?den skyldiga och den oskyldiga.

Syftet med denna uppsats är att belysa barns uppfattningar om ideala utseenden ur ett genusperspektiv. Vi har utgått från fyra frågeställningar som avsåg att ta reda på hur 9- och 10-åriga flickor och pojkar uppfattar ideala utseenden, kvinnliga och manliga utseenden, för- och nackdelar med utseenden samt varifrån de får sina uppfattningar. Detta har vi studerat genom att använda oss av den kvalitativa forskningsintervjun som metod. Enskilda intervjuer har genomförts med sammanlagt åtta barn, fyra flickor och fyra pojkar, på två slumpvis utvalda skolor.Studien visade att barnen mestadels relaterade ideala utseenden till yttre attribut, så som kläder. Ett idealt utseende var enligt barnen fördelaktigt för att bli omtyckt, passa in i kamratgruppen och för att göra ett gott intryck på andra.

Syftet med denna studie var att generera ökad förståelse för hur ett urval heterosexuella män som har blivit utsatta för våld av sin partner upplever att våldet påverkat dem. För att uppfylla detta syfte använde vi oss av semistrukturerade intervjuer som spelades in, transkriberades och kodades och därefter analyserades med hjälp av tidigare forskning på området, maskulinitetsteori, teorin om det ideala offret samt hermeneutisk meningstolkning. Resultaten från vår studie visade att informanterna upplevde ångest, självskadetankar, rädsla och skuld- och skamkänslor. Skamkänslorna var relaterade till den manliga identiteten och skador på denna, genererade av erfarenheten av att vara offer för en kvinnlig förövare. Männen upplevde också att samhället varken ville eller kunde hjälpa dem.

I detta examensarbete har vi undersökt hur företag som tillämpar miljösimulering för test av kritiska system och som beslutsunderlag går tillväga för att uppnå den ideala simuleringsmodellen. Bakgrunden är att ett flertal litteraturförfattare i ämnet efterlyser tydligare allmänna riktlinjer för simuleringsmodellsutveckling än vad som finns i dag. Härmed skulle olyckshändelser när systemet kommit ut i sin naturliga miljö sannolikt bli färre. Vi har intervjuat tre olika systemutvecklingsföretag och jämfört deras svar, dels sinsemellan och dels mot litteraturen. Resultatet visar att förekomsten av tydliga riktlinjer på området och tillämpningen av sådana är långt mer begränsad än litteraturförfattarna skulle önska.

Denna uppsats undersöker hur idén om det ideala parförhållandet och de genusnormer som detta ideal skapar, uttrycks på en svensk nätdejtingsida. Materialet utgörs av fyrtio presentationer författade av tjugo kvinnor respektive män som skapat en profil på dejtingsajten match.com, och som alla identifierar sig som heterosexuella. Diskussionen baserar sig både på vilka ramar själva sajten sätter för vad som är möjligt att söka och vilka normer personerna själva ger uttryck för och förhåller sig till i sina presentationer. Uppsatsen tar sin utgångspunkt i queer och diskursteori.I uppsatsen argumenteras det för att både nätdejting som fenomen och det som framkommer ur människors individuella presentationer, visar att människor vill innanför den heteronormativa ramen och att detta till stor del beror på att det bara är där som man enligt den hegemoniska berättelsen kan finna äkta tillfredsställelse i livet. Men för att komma innanför denna norm, måste man inta vissa subjektspositioner och anta vissa implicita regler/traditioner/värden i en välutformad mall för hur ens liv ska formeras.

Syftet med detta examensarbete är att rikta uppmärksamhet på ett problem som kanske inte är ett stort samhällsproblem, men som likväl är ett problem för dem som drabbas, nämligen de män som utsätts för våld av en kvinna som de lever i en nära relation med. Tanken med detta är naturligtvis att synliggöra dessa män, men också att eventuellt synen på orsaker och framförallt lösningar även för andra grupper som utsätts för våld i nära relationer kan vidgas och på sikt bli mer flexibel. Till en början tar jag upp kvinnors brottslighet i allmänhet och i samband med detta olika teorier om denna. Därefter handlar det lite mer ingående om just våldsbrottslighet i de fall då förövaren är en kvinna. Sedan behandlas våld i nära relationer och i slutet av detta avsnitt lyfter jag fram den kunskap som finns rörande de män som råkar ut för detta våld.

Specialarbete, 7,5 hpSvenska språket, fortsättningskurs 1203Vt 2013Handledare: Andreas Nord.

The purpose of this study is that through a discourse theoretical perspective, analyze young girls 'statements about living with self-injuring by sexual behavior. The aim is to locate the discourses that surround them, visualize how discursive constructions affect these young girls' identity as victims and/or actors in relation to self-injury, the sexual violence and in meetings with the professionals within the health authorities. In addition discourse theory as an analyze method, the authors also use Nils Christie's (2001) theory of the ideal victim and Ingrid Landers (2003) theoretical perspectives on normative femininity. The authors of the study show a diversity of discourses that surround the young girls. All discourses contain normative actor- and victim?s positions that young girls constantly are obliged to relate to, which partially conflict with social constructions of the idea of victim and femininity.

Bakgrund:Varje år faller många män och kvinnor offer för partnervåld. Trots deras delade status som offer så har forskning funnit att våld mot manliga offer ses som mindre allvarligt och mer accepterat än våld mot kvinnliga offer. Föreliggande studie hade som syfte att undersöka och beskriva skillnader i uppfattningar mellan män och kvinnor avseende partnervåld mot manliga och kvinnliga offer, och är till författarens vetskap den första svenska studien att göra detta. Metod: Data inhämtades via enkät från 118 universitetsstudenter (61 män & 57 kvinnor). Tre former av uppfattningar undersöktes; acceptans för att någon utövar våld mot, eller att någon utsätts för, våld av sin partner samt uppfattningen om var gränsen går för våld i en relation.

Studiens syfte är att studera musiklärares syn på högstadiets läromedel i musikämnet; läromedlens fördelar och nackdelar samt vad som anses vara ett ?idealt? läromedel. Studiens teoretiska utgångspunkter utgörs av ett didaktiskt perspektiv. Resultatet baseras på en enkätundersökning av 27 musiklärare från hela landet med olika bakgrunder och yrkeserfarenheter. Studiens resultat visar att de tillfrågade musiklärarna anser att de färdiga eller tryckta läromedel de känner till är otillräckliga och blir snabbt föråldrade.

The aim of this essay is to study how parents to children with learning disability experences the support they get from society. My main question has been: what kind of support offer does society offer this parents? What is good and what is less satisfactory in this support? The study is based on a qualitative method. Five parents with children who has learning disabilities has been used as base. The material has been analysed with a narrative, hernmeneutic perspective.The study concludes that the parents, use in this case, find that society does not offer the necessary understanding for their problem of their family.